Försvars- och säkerhetspolitik

Frågor som rör försvarsexport är starkt kopplade till hur man resonerar i både inrikes- och utrikespolitik. Men på vilket sätt styr politiken exporten egentligen?

”Tillstånd enligt denna lag får lämnas endast om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges internationella förpliktelser eller Sveriges utrikespolitik i övrigt.”

Ovanstående citat är den så kallade portalparagrafen i lagen om krigsmateriel som reglerar verksamhet som bedriver tillverkning eller tillhandahållande av krigsmateriel eller tekniskt bistånd. Inom ramen för detta ryms exporten och varje exporttillstånd ska prövas mot bakgrund av dessa aspekter, vilka vi reder ut ytterligare lite längre ned.

En annan central aspekt inom försvars-och säkerhetspolitiken är konceptet väsentliga säkerhetsintressen. Detta begrepp återkommer inom staters resonemang kring dessa politikområden och i Sverige har vi identifierat stridsflygsförmåga, undervattensförmåga, ledningssystem och krypto som sådana intressen. Vad detta betyder är en politisk prioritering där man upplever att förmågan inom dessa specifika områden är extra viktig för att kunna upprätthålla ett starkt försvar utifrån de förutsättningar eller omständigheter som finns just nu.

De olika begreppen inom portalparagrafen kan utredas lite närmre:

Säkerhets- eller försvars-politiska skäl (för export)(inte strider mot) Internationella förpliktelser(inte strider mot) Sveriges utrikespolitik i övrigt
En utgångspunkt för att försvarsexport ska beviljas är att den ska gynna det egna försvaret, man talar ibland om försvarsnytta (se nedan).Vilka internationella förpliktelser menar man här? Det kan ha att göra med internationella regelverk om försvars-export generellt (läs mer här), men kanske främst avseende internationella embargon eller sanktioner (läs mer här).Utrikespolitiken utgör ett sorts paraply i vilken säkerhets-politiken ryms, därför behöver all säkerhetspolitik gå i linje med den rådande utrikespolitiken som Sverige för. Ett exempel på detta kan vara politiken för global utveckling (PGU) som syftar till att alla beslut som fattas i Sverige politiskt ska bidra till en hållbar och rättvis global utveckling.
Direkt försvars-och säkerhetsnytta:
Den direkta nytta Sverige skulle få av affären rör sig om nyttan för den materiel som redan anskaffats eller som redan finns i Sveriges materielanskaffnings-plan.
Indirekt försvars-och säkerhets-nytta:
Den indirekta nytta Sverige skulle få av affären rör sig om alla andra indirekta fördelar Sverige får såsom kompetensuthållighet, kostnadseffektivitet, vidmakt-hållande och utveckling av inhemsk
kunnande, kompetentare leverantörsbas av komponenter/ delsystem, innovationskraft, ”spin-in” och ”spin-off” möjligheter, minskat beroende av utländska leverantörer och högre grad av försörjningstrygghet/ leverantörsredundans.
Framtida försvars- och säkerhetsnytta:
Den framtida nytta som Sverige skulle få av affären rör sig om nya innovationer, framtida produktområden eller teknik som ligger i framkant av utveckling men som försvaret ännu inte ser tillämpningen eller nyttan av i dagens försvars- eller säkerhetssystem.

På många sätt är exporten en mötesplats mellan politik, juridik och näringsliv. Klicka här för mer info om exporten!

Publicerad: 11 juni, 2020 07:55
Uppdaterad: 8 juni, 2021 18:35