Det är inte bara Sverige som vill ha kontroll på sitt flöde av känslig teknik. Teknikutvecklingen parallellt med politikens utveckling i omvärlden påverkar ständigt synen på vad som bör vara exportkontrollerat och inte, både i Sverige och internationellt.
[...] konventionella respektive okonventionella vapen - vad innebär egentligen detta?
I avsnittet PDA-teknik och export lyfts frågan varför flödet av känsliga teknologier vill kontrolleras i Sverige och internationellt. Det finns aspekter relaterade till hur det internationella samspelet påverkar exporten och handeln med kritiska teknologier och en sådan aspekt är begreppen konventionella respektive okonventionella, eller ickekonventionella, vapen.
Vad är ett konventionellt och ett okonventionellt vapen?
Det finns en global uppfattning kring vilka vapen som anses vara konventionella och detta går på olika sätt i linje med konceptet konventionell krigföring, vilket betyder att tillvägagångssätt följer internationella uppsatta regler och förhållningssätt. De vapen som då är okonventionella är de som bryter mot internationella överenskommelser, exempelvis konventionen som förbjuder klusterammunition som Sverige är en del av, men också kanske huvudsakligen olika typer av massförstörelsevapen (CBRN).
Bidrag till framställning av massförstörelsevapen är ett oönskat resultat av att PDA-teknik skulle spridas på ett otillbörligt sätt, därför arbetas det både i Sverige och internationellt för att undvika en sådan spridning. Vilken teknik som i sin tur bör ingå i sådan kontroll är en ständig utmaning att identifiera och detta styrs av geopolitiken; vad stater anser är kritisk teknologi och som kan riskera att bidra till oönskade framställningar.
Hur sprids kunskap i Sverige och internationellt?
Med detta sagt finns det tekniker som många är överens om bör skyddas och kontrolleras, men samtidigt finns det ständigt en vilja hos stater att tillägna sig ny kunskap och teknik genom teknologiöverföring. Detta är något som oftast uppnås genom affärer aktörer emellan, där man tillägnar sig ny kunskap och teknik genom anskaffning. Det förekommer också att entiteter köper upp andra entiteter för att tillägna sig den nya delens kunskap.
När en utländsk stat strategiskt köper upp något i ett annat land på det viset brukar det benämnas som utländska direktinvesteringar (UDI). Detta är dock något som kan få säkerhets- och försvarsrelaterade konsekvenser, i det fall en utländsk part köper in sig i något som ett land bedömer som skyddsvärt. År 2020 beslutade regeringen att ISP, tillsammans med Försvarsmakten, Säkerhetspolisen, FOI och FMV, ska utöka arbetet mot sådana UDI:er som kan vara säkerhetshotande. ISP har sedermera föreslagits att bli granskningsmyndighet för dessa frågor och en ny lag på området är på gång.