Försvars- och säkerhetspolitik

Utrikespolitiken är det övergripande politikområdet som utgör ett paraply över de områden som också reglerar Sveriges internationella relationer, hur vi agerar gentemot omvärlden samt hur vi bygger vår säkerhet.

PolitikområdeAnsvarigt departement
UtrikespolitikUtrikesdepartementet (UD)
SäkerhetspolitikUtrikesdepartementet (UD)
FörsvarspolitikFörsvarsdepartementet (Fö)

"Utrikespolitiken handlar om Sveriges förbindelser med och politik gentemot andra länder" - Regeringen

Sveriges utrikespolitik utformas i ett samarbete mellan riksdagen och regeringen, där de har olika ansvarsområden fast regeringen har det huvudsakliga ansvaret. I försvarssammanhang är det exempelvis riksdagen som tar beslut kring Sveriges deltagande i internationella insatser. Många av de viktiga besluten avseende utrikespolitiken inom riksdagen fattas av Utrikesutskottet som består av ledamöter från alla riksdagspartier. Arbetet med utrikespolitiken i regeringskansliet leds av utrikesministern och målen för årets utrikespolitik fastlås samt redovisas i den årliga utrikesdeklarationen. Då säkerhet och försvar ligger inom ramen för utrikespolitiken, besitter Sverige ordförandeskapet i den europeiska organisationen OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) under år 2021. Utrikespolitiken innefattar även Sveriges diplomatiska relationer, våra värderingar kring demokrati och mänskliga rättigheter samt strävandet efter jämställdhet genom den feministiska utrikespolitiken.

"Sveriges säkerhetspolitik Sveriges säkerhetspolitik syftar till att garantera landets oberoende och självständighet, värna suveräniteten, Sveriges intressen, grundläggande värderingar samt säkerställa svensk handlingsfrihet inför politisk, militär eller annan påtryckning. Genom att bidra till en säkrare omvärld och ett stabilt närområde ökar Sveriges säkerhet." - Regeringen

Med detta belyses att säkerhetspolitiken är ett brett begrepp som inbegriper skydd mot flertalet olika faktorer: allt från militära hot till organiserad brottslighet och konkurrens kring olika naturresurser. I Totalförsvarspropositionen 2021-2025 redogör regeringen för den mer långsiktiga inriktningen för försvars- och säkerhetspolitiken, där det bland annat fastslås att säkerhetspolitiken "är en del av samhällets samlade resurser att möta hot och utmaningar mot vår säkerhet". Inom detta inbegrips det militära försvaret och inriktningen för Försvarsmaktens arbete framåt, men tillika stor del om det civila försvaret; hur ska kommuner och landsting förbereda sig, hur hanterar samhället sitt psykologiska försvar (alltså skyddet mot extern vilseledande påverkan) och samhällets försörjningstrygghet generellt. Det är även här det illustreras att det militära och det civila på många sätt är sammanlänkande och i exportsammanhang blir det extra tydligt i frågan om militär-respektive civil teknik.

"Försvarspolitik, samlingsbegrepp för de politiska beslut som rör utformningen av såväl militära som civila delar av ett nationellt eller multinationellt försvar." - NE

Sveriges försvarspolitik sägs stå på två ben: landets internationella försvarssamarbeten och det nationella försvarsarbetet. Det sistnämnda inbegriper en stor del av det som berörts ovan, nämligen stärkandet av totalförsvaret. Inom ramen för försvarspolitiken inryms de prioriteringar som görs för det svenska försvaret, med frågor som vilka områden som ska främjas och vad den fastslagna budgeten ska gå till.

Men varifrån får då departementen ovan sin styrning för att veta hur de ska arbeta med dessa specifika politikområden? Svaret är regeringen. Regeringen styr dessa politikområden på samma vis som de styr andra områden och med utgångspunkt i vad som sker dels i Sverige, i Sveriges närområde och globalt.

UD är ansvarigt departement för utrikes-och säkerhetspolitiken och har flertalet enheter med olika fokusområden. Dessa olika enheter kan ge en viss vägledning i de frågor som UD arbetar med:

UtrikesdepartementetFörsvarsdepartementet
Europakorrespondensenheten (UD-EUKORR)Rättssekretariatet (RS)
Enheten för europeisk säkerhetspolitik (UD-ES)Sekretariatet för ekonomisk styrning och ledningsstöd (ESL)
Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD-FMR)Sekretariatet för säkerhetspolitik, internationella relationer och analys (SI)
Enheten för FN-politik, konflikt och humanitära frågor (UD-FN)Enheten för samordning av försvarsunderrättelsefrågor (SUND)
Enheten global agenda (UD-GA)Enheten för materiel, forskning och utveckling (MFU)
Enheten för internationell handelspolitik och EU:s inre marknad (UD-HI)Enheten för militär förmåga och insatser (MFI)
Enheten för internationellt utvecklingssamarbete (UD-IU)
Enheten för konsulära och civilrättsliga ärenden (UD-KC)
Kommunikationsenheten (UD-KOM)
Enheten för nedrustning och icke-spridning (UD-NIS)
Protokollet (UD-PROT)

Den näst sista enheten i UD-listan, UD-NIS, är en högst relevant enhet när det kommer till försvarsexport. Icke-spridningskoncpetet är en viktig del i exportkontrollen och i synnerhet när det rör produkter med dubbla användningsområden (PDA) - men varför är det viktigt att kontrollera denna teknik?

När det talas om säkerhetspolitik, brukar ofta begreppet säkerhetspolitisk strategi dyka upp. Detta syftar till den strategi, den plan, som en stat har för sin säkerhetspolitik. Hur den ska bedrivas, med vilken utgångspunkt, själv eller tillsammans med andra. Exempel på detta är den sedan länge svenska neutralitetspolitiken, som var Sveriges officiella säkerhetspolitiska strategi under en lång tid. Frågan är dock – hur ser läget ut nu då säkerhetspolitiskt?

Publicerad: 30 oktober, 2020 13:22
Uppdaterad: 8 juni, 2021 08:48