Sverige och världen

Efter Sveriges successiva frånträde från ett mer inhemskt fokus till ett mer internationellt samarbetsfokus vid Kalla krigets slut, vilar en stor del av vår försvarsförmåga i samarbete och relationer med likasinnade stater.

Vid Kalla krigets slut hände mycket runt om Sverige rent politiskt. Muren föll, Sovjetunionen upplöstes och de spänningar som funnits i omvärlden släppte efter en lång tid av kallt krig. Samtidigt valde Sverige att gå med i EU under 1990-talet och i allmänhet skiftade svensk mentalitet från ett mer inåtriktat fokus till en vilja att samarbeta och bygga säkerhet tillsammans med andra likasinnade.

[...] i allmänhet skiftade svensk mentalitet från ett mer inåtriktat fokus till en vilja att samarbeta och bygga säkerhet tillsammans med andra likasinnade

I dagens moderna kontext sker teknikutvecklingen snabbt och i samarbete med andra finns möjligheten att lära av varandra genom kunskapsöverföring. Försvarsmarknaden är idag mycket internationaliserad och Sverige har världens mest internationella försvarsföretag, vilket betyder att många av företagen vars verksamhet är i Sverige har underleverantörer i andra länder men också att många företag har utländskt ägande. Det utländska ägandet kommer med många fördelar, såsom möjligheter till ökad kapital och andra resurser samt ny kompetens. Försvarsprodukter idag innehåller en mängd teknik och komponenter från flertalet länder och på så vis stärks svensk säkerhet genom internationellt samarbete.

Sveriges materiella stöd till Ukraina och Frankrike

Det finns även flera exempel på som visar på hur komplexa dessa frågor är. Ett exempel är från 2016 när regeringen vände sig till riksdagen för att få överlåta materiel (ammunition) från svenska försvarsmakten till Frankrike att användas i väpnad konflikt i kampen mot Daesh. Riksdagen beslutade om att till Frankrike överlåta den materiel som Frankrike med stöd av det ramavtal Sverige sedan 2001 har med Frankrike (och fem andra länder) om att lämna stöd till ett annat land i händelse av nödläge, kris eller väpnad konflikt. Året 2022 bemyndigade riksdagen även regeringen att skänka försvarsmateriel (bl.a. pansarskott m/86 AT4-CS, hjälmar och skyddsvästar) till Ukraina i samband med Rysslands invasion.

Försvarssamarbeten bygger på stöd och försörjningssäkerhet, vilket är en grund för handeln med försvarsmateriel.

Samarbete och relationer i ett svenskt Nato-medlemskap

I maj 2022 beslutade regeringen om att söka medlemskap i försvarsalliansen Nato. Viljan som presenteras från regeringen är att genom Nato-medlemskapet bli en del av den säkerhetsgemenskap som medlemskapet innebär, rent specifikt genom säkerhetsgarantierna i artikel 5. Vad artikeln betyder är att om ett medlemsland skulle bli angripet räknas det som ett angrepp mot samtliga stater i Nato. Kraven som då ställs på de övriga medlemmarna i alliansen är att hjälpa till för att återupprätta säkerheten i det drabbade området och därigenom hela Nato-området. Läs mer om Sveriges process för att bli medlem.

Läs mer om internationella försvars-och materielsamarbeten och inom vilka ramar Sverige kan samarbeta med andra länder.

Publicerad: 30 oktober, 2020 13:45
Uppdaterad: 17 juli, 2022 11:17