Försvarsexporten är kontrollerad av strikta regler och inom regelverket finns bland annat riktlinjer som baseras på vad Sverige som stat värderar. Respekt för mänskliga rättigheter och den mottagande statens demokratiska status är exempel på centrala villkor vid tillståndsprövningen för export och ju sämre den demokratiska statusen är i mottagarlandet, desto mindre utrymme finns för att tillstånd ska beviljas.
År 2018 genomfördes en uppdatering av det svenska exportkontrollregelverket, där det bland annat infördes ett demokratikriterium. Detta innebär att ett mottagarlands demokratiska status ska utgöra ett centralt villkor i ISP:s tillståndsprövning. Om det förekommer allvarliga och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter eller grava brister i den demokratiska statusen i ett potentiellt mottagarland, är dessa alltså faktorer som ska ha en huvudsaklig roll i den helhetsbedömning som utförs i varje enskilt exportfall.
Både demokratikriteriet och mänskliga rättigheter-kriteriet innebär en presumtion att tillstånd för export inte ska beviljas ifall något av dessa fall föreligger i ett mottagarland, dock är dessa villkorliga hinder vilket betyder att de ingår i den helhetsbedömning som genomförs där betydande svenska säkerhets- försvars- eller utrikespolitiska intressen kan, efter en noggrann bedömning i ett enskilt fall, göra att export kan beviljas. Detta behöver dock nödvändigtvis inte påverka en annars restriktiv hållning från Sveriges sida mot mottagarlandet i fråga, om exempelvis allvarliga brister i demokratiskt styrelseskick förekommer. Affärer med dessa typer av mottagare bedöms av regeringen bli mycket ovanliga, där främst följdleveranser förekommer eller att Sverige, eller företag i Sverige, är en del i internationella materielsamarbeten.