Utrikespolitiken är det övergripande politikområdet som utgör ett paraply över de områden som också reglerar Sveriges internationella relationer, hur vi agerar gentemot omvärlden samt hur vi bygger vår säkerhet.
| Politikområde | Ansvarigt departement |
| Utrikespolitik | Utrikesdepartementet (UD) |
| Säkerhetspolitik | Utrikesdepartementet (UD) |
| Försvarspolitik | Försvarsdepartementet (Fö) |
"Utrikespolitiken handlar om Sveriges förbindelser med och politik gentemot andra länder" - Regeringen
Hur fastställs utrikespolitiken?
Sveriges utrikespolitik utformas i ett samarbete mellan riksdagen och regeringen, där regeringen har det huvudsakliga ansvaret. Riksdagen och regeringen har olika ansvarsområden inom utrikespolitiken då exempelvis riksdagen tar beslut kring Sveriges deltagande i internationella insatser.
Många av de viktiga besluten avseende utrikespolitiken inom riksdagen fattas av Utrikesutskottet som består av ledamöter från alla riksdagspartier. Det utrikespolitiska arbetet leds av utrikesministern och målen för utrikespolitiken fastlås och redovisas i den årliga utrikesdeklarationen.
Utrikespolitiken innefattar även Sveriges diplomatiska relationer, där värderingar om demokrati och mänskliga rättigheter har stort fokus. Genom Sverige medlemskap ibland annat EU och OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) har vi möjlighet att delta i och påverka säkerhetspolitiken på ett internationellt plan.
Säkerhetspolitik är ett brett begrepp
Säkerhetspolitiken inbegriper skydd mot flertalet olika faktorer: allt från militära hot till organiserad brottslighet och konkurrens kring olika naturresurser. I Totalförsvarspropositionen 2025-2030 redogör regeringen för den mer långsiktiga inriktningen för försvars- och säkerhetspolitiken, där det bland annat fastslås att säkerhetspolitiken "är en del av samhällets samlade resurser att möta hot och utmaningar mot vår säkerhet". Inom detta inbegrips det militära försvaret och inriktningen för Försvarsmaktens arbete framåt, men tillika stor del det civila försvaret; hur ska kommuner och landsting förbereda sig för kris, psykologiskt försvar och samhällets försörjningstrygghet generellt. Det militära och det civila är på många sätt sammanlänkande, och i exportsammanhang blir det extra tydligt i frågan om militär-respektive civil teknik.
"Försvarspolitik, samlingsbegrepp för de politiska beslut som rör utformningen av såväl militära som civila delar av ett nationellt eller multinationellt försvar." - NE
Sveriges försvarspolitik sägs stå på två ben: landets internationella försvarssamarbeten och det nationella försvarsarbetet. Det sistnämnda inbegriper en stor del av det som berörts ovan, nämligen stärkandet av totalförsvaret. Inom ramen för försvarspolitiken inryms de prioriteringar som görs för det svenska försvaret, med frågor som vilka områden som ska främjas och vad den fastslagna budgeten ska gå till.
Varifrån får departementen sin styrning för att veta hur de ska arbeta?
Regeringen styr departementen med utgångspunkt i vad som sker i Sverige, i Sveriges närområde och globalt.
UD är ansvarigt departement för utrikes-och säkerhetspolitiken och har flertalet enheter med olika fokusområden. Dessa olika enheter kan ge en viss vägledning i de frågor som UD arbetar med:
| Utrikesdepartementet | Försvarsdepartementet |
| Europakorrespondensenheten (UD-EUKORR) | Rättssekretariatet (RS) |
| Enheten för europeisk säkerhetspolitik (UD-ES) | Sekretariatet för ekonomisk styrning och ledningsstöd (ESL) |
| Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD-FMR) | Sekretariatet för säkerhetspolitik, internationella relationer och analys (SI) |
| Enheten för FN-politik, konflikt och humanitära frågor (UD-FN) | Enheten för samordning av försvarsunderrättelsefrågor (SUND) |
| Enheten global agenda (UD-GA) | Enheten för materiel, forskning och utveckling (MFU) |
| Enheten för internationell handelspolitik och EU:s inre marknad (UD-HI) | Enheten för militär förmåga och insatser (MFI) |
| Enheten för internationellt utvecklingssamarbete (UD-IU) | |
| Enheten för konsulära och civilrättsliga ärenden (UD-KC) | |
| Kommunikationsenheten (UD-KOM) | |
| Enheten för nedrustning och icke-spridning (UD-NIS) | |
| Protokollet (UD-PROT) |
Den näst sista enheten i UD-listan, UD-NIS, är en högst relevant enhet när det kommer till försvarsexport. Icke-spridningskoncpetet är en viktig del i exportkontrollen och i synnerhet när det rör produkter med dubbla användningsområden (PDA). Varför är det viktigt att kontrollera denna teknik?
När det talas om säkerhetspolitik, brukar ofta begreppet säkerhetspolitisk strategi dyka upp. Detta syftar till den strategi en stat har för sin säkerhetspolitik. Hur den ska bedrivas och med vilken utgångspunkt, och om den bedrivs själv eller tillsammans med andra. Ett exempel på detta är den tidigare svenska neutralitetspolitiken, som var Sveriges officiella säkerhetspolitiska strategi under en lång tid. I och med Sveriges Nato-medlemskap har den svenska säkerhetspolitiska strategin delvis förändrats och kan komma att påverka vi tänker kring försvar och säkerhet.