Frågor som rör försvarsexport är starkt kopplade till hur man resonerar i både inrikes- och utrikespolitik. Men på vilket sätt styr politiken exporten egentligen?
”Tillstånd enligt denna lag får lämnas endast om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges internationella förpliktelser eller Sveriges utrikespolitik i övrigt.”
Ovanstående citat är från portalparagrafen i lagen om krigsmateriel. Den reglerar verksamhet som bedriver tillverkning eller tillhandahållande av krigsmateriel eller tekniskt bistånd. Inom ramen för detta ryms exporten och varje exporttillstånd ska prövas mot portalparagrafens olika aspekter, vilka vi reder ut nedan.
I sammanhanget Sveriges politiska intressen och export har Sverige sedan Ukraina-krigets utbrott tidigt 2022 bistått Ukraina med militärt materielstöd. Det första beslutet fattades redan 28 februari av riksdagen och då skickades 5 000 pansarskott, 5 000 kroppsskydd, 5 000 hjälmar och 135 000 fältransoner. Sedan dess har Sverige bistått med ytterligare stöd och denna export, även i form av ett stöd, har baserats på Sveriges politiska intressen. Regeringen förklarar att det inte är sedvanligt att för Sverige att skicka materiel till länder i konflikt, men att det i förlängningen är gynnsamt för Sveriges säkerhet.
Portalparagrafens olika delar
| Säkerhets- eller försvars-politiska skäl (för export) | (inte strider mot) Internationella förpliktelser | (inte strider mot) Sveriges utrikespolitik i övrigt |
| En utgångspunkt för att en försvarsexportaffär ska få ett beviljat tillstånd är att den ska gynna det egna försvaret, man talar ibland om försvarsnytta (se nedan). | Vilka internationella förpliktelser menar man här? Det kan ha att göra med internationella regelverk om försvars-export generellt, men kanske främst internationella embargon eller sanktioner. | Utrikespolitiken utgör ett sorts paraply i vilken säkerhetspolitiken ryms, därför behöver all säkerhetspolitik gå i linje med den rådande utrikespolitiken som Sverige för. Ett exempel på detta kan vara politiken för global utveckling (PGU) som syftar till att alla beslut som fattas i Sverige politiskt ska bidra till en hållbar och rättvis global utveckling. |
| Direkt försvars-och säkerhetsnytta: "Den direkta nytta Sverige skulle få av affären rör sig om nyttan för den materiel som redan anskaffats eller som redan finns i Sveriges materielanskaffningsplan." | ||
| Indirekt försvars-och säkerhets-nytta: "Den indirekta nytta Sverige skulle få av affären rör sig om alla andra indirekta fördelar Sverige får såsom kompetensuthållighet, kostnadseffektivitet, vidmakthållande och utveckling av inhemsk kunnande, kompetentare leverantörsbas av komponenter/delsystem, innovationskraft, ”spin-in” och ”spin-off” möjligheter, minskat beroende av utländska leverantörer och högre grad av försörjningstrygghet/ leverantörsredundans." | ||
| Framtida försvars- och säkerhetsnytta: "Den framtida nytta som Sverige skulle få av affären rör sig om nya innovationer, framtida produktområden eller teknik som ligger i framkant av utveckling men som försvaret ännu inte ser tillämpningen eller nyttan av i dagens försvars- eller säkerhetssystem." |
På många sätt är exporten en mötesplats mellan politik, juridik och näringsliv.
