För att förstå samtiden behöver man förstå historien. Detsamma gäller inom försvarsexportområdet. Nedan är en tidslinje över de mest betydande händelserna inom svensk försvarsindustri, som på olika sätt format marknaden till hur den ser ut idag.
1600-talet
Kung Gustaf II Adolf etablerar och effektiviserar flertalet vapenindustrier i Sverige i syfte att trygga vapenförsörjningen till den växande svenska armén. Bland andra grundas Jönköpings gevärsfaktori som sedermera kom att bli Husqvarna.
1864
Alfred Nobel bilviljas patent för dynamiten, vilken möjliggör för mer kontrollerade sprängningar. Utöver att användas inom gruvdrift och markarbete blir dynamiten användbar inom försvarsindustrin.
1914
Kung Gustav V håller borggårdstalet vid Stockholm Slott och förespråkar ökade satsningar på Sveriges försvar med anledning av ökade spänningar i Europa. Talet spär på en infekterad politisk konflikt mellan konservativa och liberaler och utlöser Borgårdskrisen, som i slutändan leder till ökad demokratisering i Sverige.
1935
Sverige inför sin första moderna reglering av krigsmateriel: förordningen (1935:395) om kontroll å tillverkningen av krigsmateriel. Regleringen innebär att tillverkning av krigsmateriel kräver statens godkännande
1937
På order från regeringen bildas Svenska Aeroplan AB (Saab) för att säkra tillverkning av svenska stridsflygplan till svenska Flygvapnet. Företaget är idag Sveriges största försvarskoncern.
1945
Andra världskriget når sitt slut och Sverige har lyckats bibehålla sin neutralitetspolitik kriget igenom. Efter att har varit dåligt rustade vid krigets utbrott sker en ivrig mobilisering, och som mest är 300 000 svenskar inkallade för tjänstgöring i försvaret samtidigt.
1960-talet
Som ett av få länder i Europa som klarat sig undan bombningar under andra världskriget är Sveriges försvarsindustri bland de starkaste i Europa. Självförsörjningsgraden av försvarsmateriel uppgår till 90%, och utgör en grundpelare i Sveriges fortsatta neutralitetspolitik och alliansfrihet.
1968
Försvarets materielverk (FMV) bildas och får i uppdrag att säkerställa att Försvarsmakten har tillgång till den materiel den behöver.
1989
Berlinmuren faller och Kalla kriget närmar sig sitt slut. I hopp om en fredligare framtid nedrustas Sveriges försvar.
1992
Nu gällande ramlag, Lag (1992:1300) om krigsmateriel, antas och är än idag navet i svensk exportkontroll. Den innebär ett tillståndskrav för vapenexport, och att ett sådant tillstånd endast får ges om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl. Exporten får inte heller strida mot internationella förpliktelser eller utrikespolitiken.
1995
Sverige blir medlem i EU, vilket blir innebär en betydande förändring i Sveriges handels- och utrikespolitik.
1996
Myndigheten Inspektionen för strategiska produkter (ISP) bildas och tar över tillståndsprövningen från regeringen – ett systemskifte i exportkontrollen.
2008
EU tar fram en gemensam ståndpunkt om försvarsexport som Sverige tillämpar. Den fastställer gemensamma regler för kontroll av export av militär teknik och krigsmateriel från EU:s medlemsstater.
2018
Demokratikriteriet träder i kraft och innebär att mottagarlandets demokratiska status blir ett centralt villkor vid tillståndsprövning av försvarsexport.
2021
Europeiska försvarsfonden (EDF) inrättas där medlemsländerna kan söka stöd för försvarsrelaterade forskning som kan höja EU:s försvarsförmåga.
2022
Ryssland inleder sin fullskaliga invasion av Ukraina och krig råder återigen på den europeiska kontinenten. Händelsen ökar efterfrågan på europeisk försvarsmateriel och motiverar Sverige att återigen stärka sin beredskap. Samtidigt stöttar man Ukraina både finansiellt och militärt.
2024
Sverige blir medlem i NATO i ljuset av det ökade säkerhetspolitiska hotet. En lång tradition av alliansfrihet överges och Sveriges försvarsstrategi förändras i grunden. Medlemskapet förändrar också marknadsvillkoren för svenska försvarsföretag och innebär möjligheter till nya samarbeten. Bland annat blir 2024 ett rekordår för svensk försvarsexport.
2025
Saab:s stridsflygplan Viggen väljs in i Sveriges kulturkanon.