Det är inte bara Sverige som vill ha kontroll på sitt flöde av känslig teknik. Teknikutvecklingen parallellt med politikens utveckling i omvärlden påverkar ständigt synen på vad som bör vara exportkontrollerat och inte, både i Sverige och internationellt.
[...] konventionella respektive okonventionella vapen - vad innebär egentligen detta?
I avsnittet PDA-teknik och export lyfts frågan varför flödet av känsliga teknologier vill kontrolleras i Sverige och internationellt. Det finns aspekter relaterade till hur det internationella samspelet påverkar exporten och handeln med kritiska teknologier och en sådan aspekt är begreppen konventionella respektive okonventionella, eller ickekonventionella, vapen.
Vad är ett konventionellt och ett okonventionellt vapen?
Det finns en global uppfattning kring vilka vapen som anses vara konventionella och detta går på olika sätt i linje med konceptet konventionell krigföring. Konventionell krigföring innebär att kriget bedrivs i enighet med internationella uppsatta regler och förhållningssätt. De vapen som är okonventionella är de som bryter mot internationella överenskommelser, som exempelvis konventionen som förbjuder klusterammunition vilken Sverige är en del av. Även olika typer av massförstörelsevapen (CBRN) ingår i denna kategori.
Bidrag till framställning av massförstörelsevapen är ett oönskat resultat av att PDA-teknik skulle spridas på ett otillbörligt sätt, därför sker ett intensivt arbete med att undvika en sådan spridning, både i Sverige och internationellt. Att identifiera vilken teknik som bör ingå i sådan kontroll utgör ständigt en utmaning och styrs i till stor del av geopolitiken; vad stater anser är kritisk teknologi och som kan riskera att bidra till oönskade framställningar.
Hur sprids kunskap i Sverige och internationellt?
Med detta sagt finns det tekniker som många är överens om bör skyddas och kontrolleras, men samtidigt finns ständigt en vilja hos stater att tillägna sig ny kunskap och teknik genom teknologiöverföring. Detta är något som oftast uppnås genom affärer aktörer emellan, där man tillägnar sig ny kunskap och teknik genom anskaffning. Det förekommer också att entiteter köper upp andra entiteter för att tillägna sig den nya delens kunskap.
När en utländsk stat strategiskt köper upp något i ett annat land på det viset brukar det benämnas som utländska direktinvesteringar (UDI). I vissa fall kan dessa investeringar få säkerhets- och försvarsrelaterade konsekvenser, om främmande makt investerar i verksamhet som bedöms vara skyddsvärd. År 2020 beslutade regeringen att ISP, med Försvarsmakten, Säkerhetspolisen, FOI och FMV, ska utöka arbetet mot sådana UDI:er som kan hota säkerheten. 2023 kom en ny lag som kräver att utländska aktörer anmäler investeringar i skyddsvärd verksamhet, och som gör det möjligt att förbjuda eller ställa särskilda villkor för investeringen. Samma lag gör ISP till ansvarig granskningsmyndighet.